Lustig mössa.

Såg en kollega på tunnelbanan, med stirrig egotrippad blick. (Är det så jag själv ser ut.) Lustig stickad mössa. Hon känner inte igen mej.
Ateljeföreningen: en annan kollega är koleriskt förbannad (för tiotusende gången i ordningen) över hur orättvist han alltid blir behandlad. Skriker och gormar i telefon. Han vet nog att vi försöker få bort honom från föreningen. (Är det så jag själv låter när jag är förfördelad.)
Vi är anakronismer som inte kan försörja oss. Förklär vår trasiga självkänsla i originella kläder och utagerande beteende. Koketterar med tillägnad oförmåga att klara av t ex deklarationen, att avslöja ordningssinne kan ju tyda på att man inte är en Riktig Konstnär.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0