glaskanin

kan dom verkligen inte vara lite originellare, fast det ligger väl i sakens natur. Samma gamla gubbar ska prydas med tjocka lager guldsmet om och om igen. Ständigt denna Håfström. Kan dom inte ge priset till Lee Falk och Ray Moore (som ursprungligen skapade Fantomen)?

Korsbefruktning. Hjärnan plockar in intryck från flera håll samtidigt. En utmärkt liten skrift om konstutbildningar, Tiden som är för handen (Nina Bondesson och Marie Holmgren). Mixar sig lätt och ledigt med spridda skurar av TV-intryck: konstnären Per Enoksson, och massor av internet-intryck: går från länk till länk tills jag storknar, det är amerikanska illustratörer och svenska designers och kanadensiska virkare och vice versa. (Detta näthoppande bekräftar än en gång att inget är nytt under solen, det svenska tecknarundret är inte så unikt som man kan tro, och att det finns mängder av originella konstnärer som aldrig kommer att bli "berömda" men som gör roliga och intressanta bilder. Motsatsen bevisas naturligtvis samtidigt: det finns hur mycket slappa färgfläckar som  helst där ute i cyberrymden, och självupptagna egon i alla åldrar.)

Såg en kollega på tunnelbanan, med stirrig egotrippad blick. (Är det så jag själv ser ut.) Lustig stickad mössa. Hon känner inte igen mej.
Ateljeföreningen: en annan kollega är koleriskt förbannad (för tiotusende gången i ordningen) över hur orättvist han alltid blir behandlad. Skriker och gormar i telefon. Han vet nog att vi försöker få bort honom från föreningen. (Är det så jag själv låter när jag är förfördelad.)
Vi är anakronismer som inte kan försörja oss. Förklär vår trasiga självkänsla i originella kläder och utagerande beteende. Koketterar med tillägnad oförmåga att klara av t ex deklarationen, att avslöja ordningssinne kan ju tyda på att man inte är en Riktig Konstnär.